Så sent som i november 2009 trodde man att c:a 300 000 personer skulle bli arbetslösa i Sverige. Hittills har c:a 100 000 förlorat sitt arbete pga krisen, men regeringen har lyckats stoppa denna negativa utveckling. Färre människor än väntat är utan arbete - arbetslösheten kommer att hamna på c:a 9,2% under 2010 för att gå ned till 8,8% under 2011. BNP kommer i år att gå upp med 2,5% och nästa år med 3,9%.
Det finns dock grupper i samhället som har blivit mer drabbade än andra och dessa försöker regeringen kompensera genom speciella åtgärder. Det handlar framför allt om äldre, unga och barnfamiljer.
Vårpropositionen ger en tredje skattesänkning till pensionärerna. Förslaget kostar fem miljarder kronor per år.
Vårpropositionen innehåller åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. En satsning på 120 miljoner kronor görs på sommarjobb och sommarskola för skolungdomar. Det kommer att skapa c:a 15 000 heltidsjobb.
Regeringen höjer flerbarnstillägget med 50 kronor per månad för det andra barnet, 100 kronor för det tredje, 150 för det fjärde och 200 kronor per månad för varje ytterligare barn. Kostnaden för detta blir c:a 700 miljoner kronor.
Regeringen har storsatsat på infrastrukturen. Satsningen är på 482 miljarder kronor under åren 2010-2021.
Regeringen har under 2010 gett kommunerna 17 miljarder kronor i extra konjunkturstöd, för att hindra nedskärningar av personal i vård, skola och omsorg.
För att underlätta företagandet har regeringen slopat revisionsplikten för småföretag och förenklat momsredovisningen.
Bland andra åtgärder i vårpropositionen kan också nämnas:
Regeringen har tidigarelagt vissa infrastrukturåtgärder.
Regeringen har infört yrkeslegitimation för lärare och förskollärare till en kostnad av 60 miljoner kronor under 2011, 160 miljoner kronor under 2012 och därefter 260 miljoner kronor per år.
Regeringen inför en sorgepeng. Föräldrar som mister ett barn ska i framtiden kunna få ersättning. Från den 1 januari 2011 avser regeringen att införa en ersättning inom föräldraförsäkringen som ska underlätta för de föräldrar som förlorar ett barn. Den ska kunna betalas ut under tio dagar. Båda föräldrarna ska kunna få ersättning samtidigt.
Då Alliansregeringen tillträdde 2006 uppgick statsskulden till 46% av BNP. Statsskulden är numera 39%, trots krisen, och man räknar med att den kommer att fortsätta gå ned till c:a 28%.
Sverige har ett underskott på endast 3% av BNP, vilket är gränsen för stabilitetspakten inom EU. Inget annat land i Europa har ett så litet underskott som Sverige, England har t ex ett underskott på 14% av BNP och andra länder ännu högre.
De svenska låginkomsttagarna har beskattats mycket hårt under alla socialdemokratiska regeringar. De har faktiskt varit de högst beskattade i världen – men det har Alliansregeringen ändrat på.
Jobbskatteavdraget har gett människorna mer pengar i plånboken efter skatt. Det innebär t ex 1 340 kronor netto per månad för ett vårdbiträde, 1 600 kronor netto per månad för en metallarbetare och 1 778 kronor netto per månad för en sjuksköterska.
De svenska hushållen har fått ökad köpkraft och lyfter ekonomin ur krisen. Det största hotet mot välfärden är den rödgröna oppositionens förslag om högre skatter och arbetsgivaravgifter.
Alliansregeringen har haft jobbfokus och har stärkt arbetslinjen. Totalt satsar regeringen ytterligare c:a 5 miljarder kronor under 2010 på olika reformer för att stimulera efterfrågan på arbetskraft samt för att se till att de som drabbats hårdast av krisen inte halkar efter.
Regeringen har fört en ansvarsfull ekonomisk politik - de åtgärder och siffror som Alliansregeringen har presenterat inger framtidshopp. Den ekonomiska utvecklingen behöver stabilitet och långsiktighet – för detta behövs ett nytt mandat för Alliansregeringen under valet 2010.
Stadsbiblioteket i Malmö 2010-04-15
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar