söndag 4 april 2010

Gap mellan straffsystemet och rättskänslan

Det åligger samhället att markera klart och tydligt skillnaden mellan gott och ont, rätt och fel, tillåtet och otillåtet och reagera snabbt på brott genom att låta domstolarna döma ut olika straff. Straffet ska vara rättvist och stå i proportion till brottets allvar.

Straffet har som primärt syfte att avhålla förövaren från fortsatt kriminalitet, få andra att avstå från att begå brott, skydda samhället mot övergrepp och ge upprättelse till brottsoffret. Straffet hjälper förbrytaren att sona sitt brott.

Det finns inte något enkelt samband mellan strafflängd och fortsatt brottslighet, men strafflängden är viktig - åtminstone från ett rättsmoraliskt perspektiv. Övergrepp mot enskilda individer döms ofta i nedre delen av straffskalan - för vanliga människor är detta helt oacceptabelt.

Det är lika oacceptabelt som det synsättet som betraktar brottslingen som ett viljelöst offer för omständigheterna i samhället, i stället för att betona individens moraliska och juridiska ansvar för sina egna handlingar. Kriminaliteten har ökat i välfärdsamhället sedan 50-talet och varje år anmäls 1,3 miljoner brott i Sverige.

Lindriga straff och brist på rättvisa urholkar rättsmedvetandet och leder till stora problem – förövaren har inte sonat sitt brott i folkets ögon och förblir därmed en kriminell. Det tycks således finnas ett gap mellan straffsystemet och människors rättskänsla.

För vanliga människor gäller det att den som begått ett brott ska sona det genom att avtjäna sitt straff, ångra sitt brott och återupprätta brottsoffret efter bästa förmåga. Först därefter blir en försoning och ett återinträde i gemenskapen möjligt.

Samhället bygger på ömsesidigt förtroende människor emellan. Trygghet är en grundläggande rättighet som ska ses som en relation - man ska kunna lita på sina medmänniskor och bemötas med respekt. Det är våldsbrotten som främst bidrar till känslan av otrygghet.

Många grova våldsbrott begås av personer som tidigare dömts för annat våld. Samhället måste ta denna oro på allvar - straffen för allvarliga våldsbrott ska skärpas och återfall ska leda till strängare straff. Detta har Alliansregeringen tagit fasta på – nu gäller det för domstolarna att tillämpa det.

Debattartikeln publicerad i tidningen Kristdemokraten 2010-04-30.


Klövastenen i Glemmingebro, Skåne

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar