En sann kristdemokrat

Astrid Bergendahl-Larsson har gått bort. Hon somnade in lugnt och stilla i sitt hem på Päronskogens vårdboende i Malmö, omgärdad av sina anhöriga, fredagen den 23 april. Hon blev 104 år.

Astrid var under många år ordförande i Kristdemokratiska kvinnoförbundet i Malmö, hon lämnade klubban vid 97 års ålder och blev hedersordförande. Hon deltog i åtskilliga valkampanjer, senast i EU-valet. Hon var troligen världens äldsta valarbetare. Lokalavdelningen nominerade henne till Årets kristdemokrat 2010.

Astrid var mycket vital och aktiv ända upp i hög ålder. Hon flyttade från egen lägenhet vid 102 års ålder. Förra året höll hon ett mycket uppskattat föredrag för blivande äldrepedagoger på Malmö högskola.

Astrid var djupt respekterad för sina medmänskliga insatser. Hon ömmade för de fattiga och förtryckta och brukade samla in pengar till välgörande ändamål.

Malmö lokalavdelning tillsammans med kvinnoförbundet och seniorförbundet uppvaktade Astrid då hon blev 104 år den 28 december 2009.

Det var fullt hus på Päronskogens vårdboende i Malmö, rapporterade tidningarna. ”Bland gratulanterna noterades släktingar i fyra generationer, unga och gamla kristdemokrater, studenter, vänner och beundrare”.

Astrid var som alltid på strålande humör, ödmjuk och humoristisk. Hon hade i god tid förklarat att hon inte behövde några presenter och att hon föredrog att man gav något till välgörande ändamål.

Flera tidningar intervjuade Astrid på hennes högtidsdag. ”Jag lever på övertid. Det är dags att somna in snart. Lycklig med livet, min tro och min stora kärleksfulla familj”, sade Astrid.

Nu har Astrid somnat in för gott. Hon efterlämnar 4 barn, 11 barnbarn och 17 barnbarnsbarn. Alla vi som kände Astrid kommer att sakna henne mycket.

Kristdemokraterna i Malmö vill härmed hedra Astrid och uttrycka sitt djupaste deltagande till hennes familj.

Kristdemokraten Astrid Bergendahl-Larsson

Klargörandet förstärker patientens integritet och självbestämmande

Idag kom Socialstyrelsens klargörande av rättsläget avseende vård av döende patienter - den 32-åriga respiratorvårdade kvinnan har rätt att avbryta behandlingen. Kvinnan lider av en neurologisk sjukdom som gör att hennes tillstånd försämras kontinuerligt.

Utgångspunkten för beslutet är att ”det är patienten själv som bestämmer vilken behandling han eller hon tar emot och när den ska avbrytas”. Kraven är att patienten är beslutkompetent, välinformerad och införstådd med konsekvenserna av olika behandlingsalternativ.

Klargörandet ska på inget sätt blandas ihop med aktiv dödshjälp. Aktiv dödshjälp är förbjuden i Sverige och detta påverkas inte av beslutet.

Rättsläget har fram till nu varit motstridigt. I Socialstyrelsens allmänna råd står det: ”Läkaren får inte ge en behandling som patienten inte vill ha". I samma allmänna råd står det också: ”En grundläggande regel är att åtgärder, vars enda syfte är att orsaka en patients död, aldrig är tillåtna inte ens om patienten själv begär det”.

Det har således funnits anledning att förtydliga regelverket. Socialstyrelsen har sammanfattat läget på följande sätt:

• Vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.
• Huvudregel är att en läkare inte får ge en behandling som patienten inte vill ha.
• Om en patient inte vill att en livsuppehållande behandling ska sättas in eller fortsätta ska läkaren respektera patientens önskan. En förutsättning är att patienten är beslutkompetent, välinformerad och införstådd.
• Vården är skyldig att erbjuda en döende patient smärtlindrande och ångestdämpande behandling.

Beslutet omfattar inte enbart personer som ligger för döden, utan även de som är svårt sjuka och som hålls vid liv med hjälp av medicinska insatser. ”Jag är väldigt glad och känner mig lugn i själen”, sade den 32-åriga kvinnan till Expressen.

Svårt sjuka ska visas respekt och omtanke och inte påtvingas oönskad vård, hävdade vi den 8 april i en debattartikel i tidningen Kristdemokraten. Klargörandet från Socialstyrelsen är inne på samma linje -  att slå vakt om patienternas integritet och förstärka den enskildes självbestämmande. Klargörandet välkomnas.

Debattartikeln publicerad i Newsmill 2010-04-26.

Stortorget i Malmö

MP öppnar för samarbete med Alliansen i Malmö

De rödgröna med Reepalu i spetsen styr i Malmö. Nu försöker partierna lägga fram gemensamma budgetar men kan inte komma överens - miljöpartiet har inte fått gehör för flera viktiga frågor och är tveksamt till fortsatt samverkan med vänsterblocket. Man har istället öppnat för ett samarbete med Alliansen, rapporterar Sydsvenskan.

På riksnivå kommer de rödgröna att lägga fram sin första gemensamma skuggbudget den 3 maj. Samma dag är det budgetberedning i Malmö. En preliminär budget klubbas i mitten av juni.

”De flesta kommuner har en finansberedning. I Malmö styr kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu ensam över de strategiska ekonomiska frågorna”, säger MP:s gruppledare.

S och V tycker att det är problematiskt att samarbeta med någon som hotar med att gå över till andra sidan. Vänsterpartiets toppnamn i valrörelsen har deklarerat: ”Kan miljöpartiet, som de säger, tänka sig att sitta i bådas knä är det bra att väljarna får veta det. Väljarna vet inte vad de får om de röstar på Miljöpartiet”. Minsann! Hon säger att MP sitter i deras knä!

Alliansen i Malmö stänger inte dörren för ett samarbete med miljöpartiet. I Region Skåne finns redan ett välfungerande samarbete mellan dem - så kan det också bli i Malmö.

Kristdemokraternas politik skiljer sig i flera aspekter från miljöpartiets, men det finns utan tvekan  gemensamma frågor som man kan bygga vidare på, några av dessa avvisades av vänsterblocket. Båda partier är dessutom positivt inställda till friskolor.

En bro över kanalen i Malmö

Återupprätta rättsväsendets duglighet

Kampen mot vardagsbrottsligheten måste prioriteras högre. Människors oro över vardagsbrottslighet, som inbrott, skadegörelse och misshandel, har länge satts på undantag, skriver Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund tillsammans med ledamöterna i justitieutskottet, Inger Davidsson och Otto von Arnold, i en debattartikel i Sydsvenskan idag.

”Kristdemokraterna har länge prioriterat rättsfrågorna, och i regeringsställning har vi varit med om att göra den största satsningen i modern tid på polisen. Vi är på rätt väg, även om vi behöver göra mer åt både resursfrågan och polisens organisation. Ändå är det uppenbart att människors oro över den nära brottsligheten har satts på undantag”, hävdar kristdemokraterna.

En märklig syn på brott har börjat etablera sig i samhället - brott betraktas närmast som normala fenomen. Många brott blir aldrig anmälda, inte enbart pga bristande förtroende för de rättsvårdande myndigheterna, utan också pga att man börjat se brott som en del av vardagen. En del menar till och med att man får skylla sig själv.

Antalet anmälda brott i Sverige ökade med 2% mellan 2008-2009. Enligt BRÅ anmäldes drygt 1,4 miljoner brott under 2009. Av dessa var 111 703 våldsbrott, 143 323 hot-, kränknings- och frihetsbrott, 558 428 stöld-, rån- och häleribrott, 204 890 skadegörelse (inkl mordbrand) och 122 485 alkohol- och narkotikabrott. Den totala uppklarningsprocenten var sammantaget 38%. Detta är en mycket oroande utveckling.

En sak är säker - vi behöver återupprätta rättsväsendets duglighet, så att Sverige återigen blir en trygg plats för alla. En rejäl utökning av antalet lokalt förankrade närpoliser i Sverige, som kristdemokraterna föreslår, kommer utan tvekan att bidraga till detta.

Samhället kan inte i längden fortsätta att åsidosätta en av sina viktigaste uppgifter, nämligen att skydda medborgarna från våld och brott. Om vi inte agerar i tid kommer otryggheten att permanentas - och detta får inte ske! Alla brott ska utredas, även mindre brott ska tas på allvar, och alla brottslingar ska lagföras.

Kampen mot brottsligheten angår oss alla. Vi måste bekämpa brottsligheten med beslutsamhet, men vi behöver också angripa dess orsaker och skapa ett brottsförebyggande system. Särskilt fokus måste läggas på vardagsbrotten och på alla brott mot person.

Kanalen i Malmö 2010-04-20

Sverige håller på att ta sig ur krisen

Sverige har klarat sig betydligt bättre än de flesta länder genom finanskrisen. Krisen har varit den svåraste som landet har haft under de senaste årtiondena. Mycket talar för att krisen har nått sin topp och att landet kommer att återhämta sig snabbare än man tidigare trott. Men faran är ännu inte över. Det sade finansmarknadsminister Mats Odell idag den 15 april inför intresserade åhörare på Stadsbiblioteket i Malmö.

Så sent som i november 2009 trodde man att c:a 300 000 personer skulle bli arbetslösa i Sverige. Hittills har c:a 100 000 förlorat sitt arbete pga krisen, men regeringen har lyckats stoppa denna negativa utveckling. Färre människor än väntat är utan arbete - arbetslösheten kommer att hamna på c:a 9,2% under 2010 för att gå ned till 8,8% under 2011. BNP kommer i år att gå upp med 2,5% och nästa år med 3,9%.

Det finns dock grupper i samhället som har blivit mer drabbade än andra och dessa försöker regeringen kompensera genom speciella åtgärder. Det handlar framför allt om äldre, unga och barnfamiljer.

Vårpropositionen ger en tredje skattesänkning till pensionärerna. Förslaget kostar fem miljarder kronor per år.

Vårpropositionen innehåller åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. En satsning på 120 miljoner kronor görs på sommarjobb och sommarskola för skolungdomar. Det kommer att skapa c:a 15 000 heltidsjobb.

Regeringen höjer flerbarnstillägget med 50 kronor per månad för det andra barnet, 100 kronor för det tredje, 150 för det fjärde och 200 kronor per månad för varje ytterligare barn. Kostnaden för detta blir c:a 700 miljoner kronor.

Regeringen har storsatsat på infrastrukturen. Satsningen är på 482 miljarder kronor under åren 2010-2021.

Regeringen har under 2010 gett kommunerna 17 miljarder kronor i extra konjunkturstöd, för att hindra nedskärningar av personal i vård, skola och omsorg.

För att underlätta företagandet har regeringen slopat revisionsplikten för småföretag och förenklat momsredovisningen.

Bland andra åtgärder i vårpropositionen kan också nämnas:

Regeringen har tidigarelagt vissa infrastrukturåtgärder.

Regeringen har infört yrkeslegitimation för lärare och förskollärare till en kostnad av 60 miljoner kronor under 2011, 160 miljoner kronor under 2012 och därefter 260 miljoner kronor per år.

Regeringen inför en sorgepeng. Föräldrar som mister ett barn ska i framtiden kunna få ersättning. Från den 1 januari 2011 avser regeringen att införa en ersättning inom föräldraförsäkringen som ska underlätta för de föräldrar som förlorar ett barn. Den ska kunna betalas ut under tio dagar. Båda föräldrarna ska kunna få ersättning samtidigt.

Då Alliansregeringen tillträdde 2006 uppgick statsskulden till 46% av BNP. Statsskulden är numera 39%, trots krisen, och man räknar med att den kommer att fortsätta gå ned till c:a 28%.

Sverige har ett underskott på endast 3% av BNP, vilket är gränsen för stabilitetspakten inom EU. Inget annat land i Europa har ett så litet underskott som Sverige, England har t ex ett underskott på 14% av BNP och andra länder ännu högre.

De svenska låginkomsttagarna har beskattats mycket hårt under alla socialdemokratiska regeringar. De har faktiskt varit de högst beskattade i världen – men det har Alliansregeringen ändrat på.

Jobbskatteavdraget har gett människorna mer pengar i plånboken efter skatt. Det innebär t ex 1 340 kronor netto per månad för ett vårdbiträde, 1 600 kronor netto per månad för en metallarbetare och 1 778 kronor netto per månad för en sjuksköterska.

De svenska hushållen har fått ökad köpkraft och lyfter ekonomin ur krisen. Det största hotet mot välfärden är den rödgröna oppositionens förslag om högre skatter och arbetsgivaravgifter.

Alliansregeringen har haft jobbfokus och har stärkt arbetslinjen. Totalt satsar regeringen ytterligare c:a 5 miljarder kronor under 2010 på olika reformer för att stimulera efterfrågan på arbetskraft samt för att se till att de som drabbats hårdast av krisen inte halkar efter.

Regeringen har fört en ansvarsfull ekonomisk politik - de åtgärder och siffror som Alliansregeringen har presenterat inger framtidshopp. Den ekonomiska utvecklingen behöver stabilitet och långsiktighet – för detta behövs ett nytt mandat för Alliansregeringen under valet 2010.

Stadsbiblioteket i Malmö 2010-04-15

Mats Odell har lyckats igen

Svenska staten lyckades idag under årsstämman driva igenom ett bonusstopp för Telia Soneras koncernledning. Regeringen vill ha fasta löner utan bonus.

Styrelsen hade föreslagit en årlig bonus och möjlighet att deltaga i ett långsiktigt, aktierelaterat prestationsprogram.

Regeringen motsatte sig detta – man har inte kunnat hitta något stöd för att bolag med bonus skulle utvecklas bättre än bolag med fasta ersättningar.

Bonussystemet har dessutom visat sig vara behäftat med flera negativa aspekter såsom vårdslöst risktagande och kortsiktighet i stället för långsiktigt värdeskapande.

Mitt under finanskrisen har bonusskandaler lett till häftiga debatter i flera länder. Allmänheten har ställt krav på att bonussystemet tas bort – i synnerhet om bolaget går med förlust eller om det behöver statligt stöd.

Liknande bonusstopp har redan införts i statligt ägda bolag som Vattenfall, SJ, LKAB, Sveaskog och Svenska Spel.

Finansmarknadsministern har fortsatt sanera det som uppenbarligen inte fungerar. Detta är ett nytt steg i rätt riktning.

Drottningtorget i Malmö

Kulturarvet tillhör oss alla

Kulturen har ett värde i sig men den har också en förmåga att överbrygga olikheter och skapa gemenskap människor emellan. Kulturen ger oss rötter till vår historia och en helhetssyn på vår tillvaro. Kulturen tar sig många olika uttryck och berikar vårt vetande på många olika sätt. Den ger oss till exempel insikt om hur livet har gestaltat sig på olika områden och under olika tidsperioder.

Förra helgen var jag i Bonn och lyckades göra en avstickare till Zoologisches Forschungsmuseum Alexander König på Adenauerallee. Där visade man en fantastisk utställning med unika dinosaurier från sju olika museer i Argentina.

Över 100 000 besökare har redan bland andra sett Argentinosaurus huinculensis, som var 38 meter lång och vägde 90 ton - troligen den största dinosaurie i världen. Argentinosaurus var en växtätande titanosaurie som levde för c:a 70 - 80 miljoner år sedan i det området som idag är Argentina. Den levde samtidigt med de enorma köttätarna Mapusaurus och Giganotosaurus, som var större än den kände Tyrannosaurus rex.

Dinosaurierna har varit utdöda i 65 miljoner år men intresset för dem växer stadigt. Dessa giganter förtrollar barn och vuxna när man ser dem på museerna. När ett barn får dinosauriefeber är det bara att kapitulera - inget kan stoppa en sådan vetgirig dinodiggare.

Dinosaurierna härskade under flera miljoner år men försvann plötsligt från jordens yta. Vad var det som hände? Det finns många teorier men ingen övertygande förklaring.

Ja, museer bjuder definitivt på kultur och rekreation i olika former - museer är en resurs att använda. Både kultur och rekreation spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen och alla ska ha möjlighet att ta del av den. Vi kristdemokrater anser att ett varierat kulturliv och goda möjligheter till rekreation är grundläggande rättigheter i det moderna samhället. Vi värnar om dem.

Argentinosaurus huinculensis

Gap mellan straffsystemet och rättskänslan

Det åligger samhället att markera klart och tydligt skillnaden mellan gott och ont, rätt och fel, tillåtet och otillåtet och reagera snabbt på brott genom att låta domstolarna döma ut olika straff. Straffet ska vara rättvist och stå i proportion till brottets allvar.

Straffet har som primärt syfte att avhålla förövaren från fortsatt kriminalitet, få andra att avstå från att begå brott, skydda samhället mot övergrepp och ge upprättelse till brottsoffret. Straffet hjälper förbrytaren att sona sitt brott.

Det finns inte något enkelt samband mellan strafflängd och fortsatt brottslighet, men strafflängden är viktig - åtminstone från ett rättsmoraliskt perspektiv. Övergrepp mot enskilda individer döms ofta i nedre delen av straffskalan - för vanliga människor är detta helt oacceptabelt.

Det är lika oacceptabelt som det synsättet som betraktar brottslingen som ett viljelöst offer för omständigheterna i samhället, i stället för att betona individens moraliska och juridiska ansvar för sina egna handlingar. Kriminaliteten har ökat i välfärdsamhället sedan 50-talet och varje år anmäls 1,3 miljoner brott i Sverige.

Lindriga straff och brist på rättvisa urholkar rättsmedvetandet och leder till stora problem – förövaren har inte sonat sitt brott i folkets ögon och förblir därmed en kriminell. Det tycks således finnas ett gap mellan straffsystemet och människors rättskänsla.

För vanliga människor gäller det att den som begått ett brott ska sona det genom att avtjäna sitt straff, ångra sitt brott och återupprätta brottsoffret efter bästa förmåga. Först därefter blir en försoning och ett återinträde i gemenskapen möjligt.

Samhället bygger på ömsesidigt förtroende människor emellan. Trygghet är en grundläggande rättighet som ska ses som en relation - man ska kunna lita på sina medmänniskor och bemötas med respekt. Det är våldsbrotten som främst bidrar till känslan av otrygghet.

Många grova våldsbrott begås av personer som tidigare dömts för annat våld. Samhället måste ta denna oro på allvar - straffen för allvarliga våldsbrott ska skärpas och återfall ska leda till strängare straff. Detta har Alliansregeringen tagit fasta på – nu gäller det för domstolarna att tillämpa det.

Debattartikeln publicerad i tidningen Kristdemokraten 2010-04-30.

Klövastenen i Glemmingebro, Skåne

Rättvisebalansen ska återställas

Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund markerade igår mycket tydligt i en debattartikel i SvD vår syn på människan som en moralisk person med en förmåga att välja mellan vad som är rätt och fel.

Hägglund menar att den rödgröna oppositionen ser människan som en social konstruktion: ”I de rödgrönas värld är det inte bara en tro – utan också en politisk nödvändighet – att den enskilde personen i första hand är en produkt av den sociala omgivningen och bara i andra hand har en fri moralisk vilja. För det är då samhällsingenjören kan träda in för att modellera om människors sociala liv på politisk väg”.

Vi kristdemokrater anser att människan har en rationell natur och kan välja mellan gott och ont. Hon är moraliskt medveten och råder över sina egna handlingar - detta gör henne moraliskt ansvarig. Människovärdet ger henne rättigheter samtidigt som det moraliska ansvaret ger henne skyldigheter.

Vår rättspolitik bygger på en kristen människosyn och värdegrund som inser att människor är ofullkomliga och begår misstag -  brott kommer alltid att finnas. Samhället måste därför verka för att begränsa brottsligheten så långt som möjligt.

Rättvisebalansen rubbas när någon begår ett brott. Samhällets uppgift är att skipa rättvisa och återställa balansen. Ett brott brukar betraktas som ett angrepp mot lagen och staten men det utgör främst ett angrepp mot människor. Förövaren ska straffas men samtidigt uppmuntras till ånger och upprättelse av brottsoffret.

Alla människor har ett personligt ansvar för sina handlingar. Som allmänprevention måste samhället göra klart för alla att på brott följer straff. Alla brott ska beivras och samhället ska alltid stå på brottsoffrets sida.

Kriminaliteten ska bekämpas på alla sätt. Vi anser att det mest effektiva sättet är genom adekvata förebyggande insatser. Familjens roll att fostra de unga är av största vikt. Skolan ska väcka respekt för människans egenvärde och människolivets okränkbarhet. Staten ska upprätthålla de gällande rättsreglerna.

Påföljderna ska avhålla förövarna från att begå nya brott, avhålla andra från liknande handlingar och skydda samhället mot övergrepp. Straffet ska vara rättvist och utgöra ett sätt för brottslingen att sona sin skuld gentemot offret och samhället. Straffet och upprättelsen av brottsoffret ger förövaren en chans att återinträda i gemenskapen och bli accepterad på nytt som en ansvarsfull person.

Humanitetens hus i Malmö

Bekämpa handeln med förfalskade läkemedel

Handeln med förfalskade läkemedel har blivit ett globalt folkhälsoproblem. Marknaden för dessa preparat håller på att bli större än den för narkotika - förklaringen är den växande näthandeln.

Under 2005 upptäcktes en halv miljon förpackningar med förfalskade läkemedel i Europa. Året därpå hade antalet ökat till 2,7 miljoner – och ökningen fortsätter.

WHO uppskattar att marknadsvärdet av förfalskade läkemedel kommer att uppgå till 75 miljarder dollar under 2010. I Sverige ligger det enligt vissa beräkningar kring 860 miljoner kronor om året.

Ett förfalskat läkemedel är enligt WHO: "ett läkemedel som medvetet och bedrägligt är felmärkt med avseende på identitet och eller ursprung. Både originalläkemedel och generika kan förfalskas. Förfalskade läkemedel kan vara produkter med korrekta eller felaktiga ingredienser, utan aktiva ingredienser, med otillräcklig mängd aktiva ingredienser eller med förfalskad förpackning."

Risken att få ett förfalskat läkemedel på olagliga internetapotek är mycket stor. C:a sex av tio mediciner som säljs via näthandeln är antingen falska och farliga eller undermåliga, enligt den oberoende organisationen European alliance for access to safe medicines. Näthandeln kräver inte heller något recept. Än så länge finns det bara ett lagligt internetapotek i Sverige och det drivs av statliga Apoteket AB.

Tullens beslag av förfalskade läkemedel ökar kraftigt i Skåne - förra året tog tullen dubbelt så många tabletter som under 2008. Bland dessa fanns antibiotika, bantningsmedel, kolesterolsänkare, smärtstillande och Viagra. Även beslag av läkemedel i andra former har ökat kraftigt och mörkertalet förmodas vara stort.

WHO och Läkemedelsverket verkar för en ökad samordning för att bekämpa denna nya form av internationell kriminalitet - tullmyndigheterna i EU har redan inlett ett samarbete. Man behöver komma åt tillverkarna, stänga olagliga internetapotek och förbättra gränskontrollerna. Det behövs dessutom en översyn av lagstiftningen på detta område och en uppdatering av straffpåföljderna.

Debattartikeln publicerad i Newsmill 2010-04-05.

Kronprinsen i Malmö