Ungdomsarbetslösheten ska bekämpas

De unga är en stor tillgång som samhället måste ta tillvara. Dessvärre har ungdomsarbetslösheten varit ett problem sedan 90-talet. Ungdomar mellan 16 och 24 år har svårt för att skaffa arbete. Ännu svårare är det för lågutbildade, där utlandsfödda och unga från hem med låg utbildningsnivå är överrepresenterade.

Situationen förvärrades med den finansiella krisen som ledde till att tillväxten avtog och flera arbeten försvann. Ungdomskullarna är dessutom större än tidigare - på åtta år har antalet 16-19 åringar ökat med 25 %.

Arbetslöshetssiffrorna för ungdomar är dock kontroversiella. I den officiella statistiken uppges c:a 26%. Arbetsförmedlingen hävdar dock att siffrorna är betydligt lägre och att man blåser upp dessa för att ställa politiska krav. Man menar att 48 % av alla arbetssökande ungdomar är heltidsstuderande och ser sig själva som studerande. Drygt 10 % skulle vara arbetslösa på heltid. Den totala arbetslösheten i Sverige kommer i år att landa på 8,3 %.

Enligt forskare beror ungdomsarbetslösheten på för hög ingångslön, starkt anställningsskydd och för få lärlingsjobb. TCO menar att den beror på bristande utbildning och liten arbetslivserfarenhet. Här finns en del att lära från det danska studentmedarbetarsystemet som underlättar övergången från studier till arbete. Systemet innebär att studenten har ett studierelevant arbete, c:a 10-15 timmar per vecka, där man omsätter sina kunskaper i praktiken, får lön och etablerar värdefulla kontakter. Nästa år tänker Region Skåne anställa 350 studentmedarbetare.

En sak är säker – det behövs fler jobb! Arbetslösheten ska bekämpas. På kort sikt behövs fler utbildningsplatser, fler praktikplatser, fler lärlingsjobb och bättre förmedling av befintliga arbeten. Samhället måste också se till att de arbetslösa klarar sin ekonomi. Man behöver även diskutera en ny ändring av LAS och ta ställning till införandet av lägre ingångslöner för ungdomar.

Staten har redan tilldelat flera miljoner i stöd till landsting och kommuner för utbildning och ungdomspraktikplatser. Nu måste kommunerna ta krafttag. Det behövs en bättre samordning mellan skolan, socialtjänsten och arbetsförmedlingen framför allt för att hjälpa dessa ungdomar som varken jobbar, går i skolan eller har någon kontakt med arbetsförmedlingen.

På lång sikt kan vi enbart bekämpa arbetslösheten genom att befrämja företagandet och genom att ha god ordning i de offentliga finanserna. Det behövs fler människor som vågar satsa och förverkliga sina idéer, fler och växande företag och en långsiktig och stabil ekonomisk politik som förstår sig på företagens förutsättningar och som hjälper till att undanröja hinder.

Det behövs även ett välfungerande utbildningssystem med förmåga att ge adekvat utbildning och skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling. Det behövs dessutom en aktiv arbetsmarknadspolitik som erbjuder goda villkor och som ser till att alla människor ges möjlighet att deltaga i samhällsbyggandet.

En mängd förbättringar har Alliansregeringen redan genomfört. Man har förenklat reglerna, arbetsgivaravgiften och bolagsskatten har sänkts, förmögenhetsskatten har tagits bort, man har infört avdragsrätt för hushållsnära tjänster och ROT-avdrag, man har minskat sjuklöneansvaret, m m. Sänkta skatter för vanliga människor har gett mer pengar kvar att leva på varje månad och bättre marginaler i tillvaron. Familjernas trygghet har förstärkts.

Finanskrisen håller på att avta men vi kommer att leva med dess effekter under en lång tid. Alliansregeringen har genomfört stora satsningar för att motverka lågkonjunkturen och få igång landet. Vi behöver fortsätta driva en långsiktig och ansvarsfull politik för att få ordning på ekonomin, skapa nya jobb och ge människor och familjer större valfrihet. Företag måste tillåtas växa med trygga och stabila regler så att vi kan få fler jobb och bättre välfärd. Att ha ett arbete är en central del av livet.

Gripen på Gustav Adolfs torg i Malmö