måndag 31 maj 2010

Hungern - den gamla fienden breder ut sig igen

Under de senaste decennierna har framsteg gjorts i kampen mot den globala fattigdomen men fortfarande lever miljoner människor i armod. Enligt Världsbanken har andelen av världens befolkning som lever i extrem fattigdom mer än halverats sedan 1980-talet.

Hungern i världen ökar dock igen i kölvattnet av den globala finanskrisen och klimatförändringarna. En allt större del av de fattigas inkomster går till föda. Drygt en miljard människor lever i yttersta fattigdom, saknar mat för dagen och lider av kronisk undernäring, enligt FAO. Antalet har ökat med 150 miljoner sedan 2004.

För oss kristdemokrater är fattigdomen och svälten i världen en moralisk katastrof som kan åtgärdas - världen kan producera tillräckligt mycket mat för att mätta hela jordens befolkning. Det som saknas är den politiska viljan, det som behövs är mer medmänsklighet och mindre egoism. Vi arbetar därför för att Sverige ska ge fattiga länder ett solidariskt och generöst bistånd. Vi människor har alla ansvar för varandra.

Alliansregeringen är den första regeringen i Sverige som har lyckats uppnå målet att ge 1 % av landets bruttonationalinkomst som bistånd till fattiga länder. Vi har all anledning att vara stolta över det.

Biståndet användes dock fortfarande inte enbart för direkt fattigdomsbekämpning utan också för många olika ändamål såsom militära insatser, skuldavskrivningar, utbytesprogram och flyktingmottagningar. Dessa aktiviteter är viktiga men borde inte finansieras med biståndsmedel.

År 2000 formulerade FN åtta utvecklingsmål (millenniummålen) för att bekämpa fattigdomen i världen, bland dessa ingår att utrota fattigdom och svält, minska barndödligheten och minska mödradödligheten. Utvecklingen går långsamt och mycket talar för att få av dessa åtta mål kommer att uppnås. I de fattiga länderna söder om Sahara orsakar undernäring mer än en tredjedel av all barndödlighet och ingen större förbättring noteras.

Biståndet kan ju inte ensamt utrota fattigdomen i världen. Fattigdomsbekämpning behöver dessutom andra viktiga insatser såsom demokratiska reformer, respekt för de mänskliga rättigheterna, korruptionsbekämpning, jämställdhet, social integration, utbildning och god samhällsstyrning. En hållbar ekonomisk utveckling kräver vidare kreativ företagaranda, utbildad arbetskraft, adekvat infrastruktur och transport, öppna marknader, frihandel, privat egendom och sund miljö.

Öppna marknader och den internationella frihandeln är välståndsskapande krafter som spelar en nyckelroll i den ekonomiska utvecklingen. Vi kristdemokrater arbetar för internationell utveckling och solidaritet. Vi vill att EU ska visa största möjliga öppenhet gentemot fattiga länder och vi vill att dessa länders intressen tillvaratas på rätt sätt i olika handels- och kreditrelaterade organisationer.

Det svenska humanitära engagemanget ska vara generöst och effektivt. Fattigdomsbekämpning måste därför vara det övergripande målet för all verksamhet som finansieras med biståndsmedel. Sverige borde följa Irlands exempel och se till att åtminstone 20 % av det totala biståndet går direkt till att minska och utrota hunger med undernäring och dess permanenta skador. Att ha mat för dagen borde vara en mänsklig rättighet.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar